CLAES SJÖLIN: Northvolt – och nu Stegra?

Stålbolaget Stegra tycks ha tagit över stafettpinnen från Northvolt som Sveriges nya industripolitiska huvudvärk. Projekten är gigantiska, kostnaderna skenar – och enligt Financial Times har bolaget nu svårt att betala sina skulder. Samma källa uppger att förlusterna uppgår till närmare 3 miljarder kronor – per månad. Det är siffror som får till och med Northvolts bokslut att blekna.

I veckan som gick samlades investerare och långivare till ett krismöte i London. Situationen beskrivs som akut. Stegra är i nuläget i skriande behov av kapitaltillskott med i storleksordningen 10 miljarder kronor.

Av de tillskott bolaget hittills fått skall svenska staten genom Riksgälden ha garanterat lånefinansiering med mer än 10 miljarder kronor och genom Svensk Exportkredit har staten lånat ut ytterligare betydande belopp. Som om det inte vore nog har Andra och Fjärde AP-fonderna enligt medieuppgifter tillskjutit över 1,5 miljarder kronor av svenska pensionssparares pengar.

Enligt Stegras årsredovisning per 31 december 2024 uppgick moderbolagets balansomslutning till 20 767 miljoner kronor och det registrerade aktiekapitalet till endast 3 784 690 kronor.

Men mitt i miljardrullningen är det märkligt tyst om en grundläggande fråga: styrelsens ansvar för bolagets skulder. Varken före eller efter Northvolts konkurs har någon – varken politiker, investerare eller media – med tyngd väckt frågan när styrelseledamöters personliga betalningsansvar inträder.

När fanns det skäl anta att Northvolts respektive Stegras kassa var slut? Konkursförvaltaren i Northvolt är naturligtvis väl förtrogen med reglerna när styrelseledamöter i ett aktiebolag ådrar sig personligt ansvar för bolaget skulder. Utgångspunkten måste rimligen också vara att ledamöterna i Stegras styrelse vet vad som gäller.

Så hur ser aktiebolagslagens regler ut? Så snart det finns skäl att anta (sträng bedömning) att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet skall bolagsstyrelsen genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning. Gör man inte det, eller underlåter man att följa de efterföljande reglerna om kontrollstämmor och likvidationsförfarande, svarar ledamöterna privat med sina egna plånböcker solidariskt med bolaget för de skulder och förpliktelser som uppkommer för bolaget så länge styrelsen inte lever upp till ABLs krav.

I Stegras fall innebär det att styrelsen har en lagstadgad skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapitalet understiger 1 892 345 kronor (hälften av aktiekapitalet 3 784 690).

Det är inte känt om Stegras styrelse, eller för den delen Northvolts styrelse, upprättat en kontrollbalansräkning.

Claes Sjölin är affärsjurist.