Ekeroth: “Medborgarskapet är bara ett papper – och vi kan riva det”

LEDARE • Vi måste sluta låtsas att ett medborgarskap är något heligt. Det är ett påhitt från början till slut – och vi kan välja att göra om, göra rätt och dra in det från dem som aldrig borde fått det.

Vad är egentligen ett medborgarskap? I Sverige har vi för länge låtsats att det är något heligt, som om Gud själv delade ut pass vid födseln. Men sanningen är att medborgarskapet är en mänsklig konstruktion. Ett administrativt påhitt. Ett papper.

Och papper kan rivas. Det är hög tid att vi gör det.

Det svenska medborgarskapet är i dag så urvattnat att det knappt betyder något. Det har gått från att vara ett bevis på nationell samhörighet och lojalitet till att bli ett kvitto på att man lyckats stanna tillräckligt länge i landet – oavsett om man hatar det eller inte. En gisslan av vår egen byråkratiska sentimentalitet.

Men detta är en illusion. Det finns inget naturtillstånd som säger att vi måste acceptera detta. Att vi inte skulle kunna göra om, göra rätt. Vår moral är inte bunden till gammal praxis – vår moral måste utgå från vad som är rätt för Sverige, inte för FN-konventioner skrivna i en annan tid, för andra syften, av andra människor.

Medborgarskapet som social fiktion

Medborgarskap är, i grunden, inte mer än en överenskommelse. Ett politiskt avtal. En tillhörighetsstämpel vi delar ut till dem vi anser värdiga. Det har ingen inneboende substans, ingen evig giltighet. Precis som vi en gång började ge ut medborgarskap, kan vi sluta – eller dra tillbaka dem vi anser felaktiga.

Att säga att “vi kan inte återkalla medborgarskap” är alltså inte ett objektivt faktum, utan en ideologisk ståndpunkt. Och som alla ståndpunkter kan den ändras. Det är rent historielöst att tro att alla samhällssystem är oföränderliga. Slaveriet var lagligt. Kvinnor hade inte rösträtt. Detta ändrades tack och lov. Och den migrationsliberala ordning vi lever i är inte evig – och det är dags att vi inser att vi själva bär ansvaret för vilken verklighet vi bygger.

Vi har en skyldighet mot vårt folk – inte mot världen

Det moraliska argumentet mot återkallelse av medborgarskap bygger oftast på idén att det är “orättvist” att göra någon statslös eller att sparka ut någon som är “medborgare”. Men varför är det vårt ansvar? Varför ska svenska folket tvingas leva med konsekvenserna av andra människors hat, våld, illojalitet – bara för att ingen annan kanske vill ta emot dem?

Sanningen är att ingen är född med en rätt att bli svensk. Det är vi som bestämmer vilka vi vill leva med. Det är vår gemenskap, vår framtid, våra barn som påverkas av vilka vi inkluderar i vårt nationella “vi”. Att dra in ett medborgarskap från någon som svikit det svenska samhället är inte grymt – det är rättvist. Det är en återställning.

Och nej – det spelar ingen roll om personen i fråga blir “statslös”. Alla människor var statslösa en gång i tiden. “Statslöshet” är inget annat än ännu ett administrativt begrepp. Det är ett problem endast om vi väljer att se det som ett problem.

Allt som getts av staten kan tas tillbaka av staten

I praktiken är det fullt möjligt att återkalla medborgarskap – det sker redan i flera andra länder. Danmark gör det. Storbritannien gör det. Det handlar om politisk vilja. Svenska staten har makten att besluta att ett medborgarskap som tilldelats genom naturalisering – alltså inte födsel – kan upphävas vid till exempel allvarliga brott eller illojalitet. Tidö-regeringen tar nu sådana steg men de lär inte vara i den omfattning som krävs.

Och här kommer nyckeln: eftersom hela systemet är ett mänskligt påhitt, kan vi också ändra grunderna. Vi kan säga att alla med dubbelt medborgarskap som begår brott mot nationen ska få sitt svenska pass återkallat. Vi kan säga att de som ljugit sig in, som visat sig vara islamister, som hatar vårt samhälle, inte längre är välkomna. Vi kan även säga att kretsen av de som borde förlora sina medborgarskap är långt större än bara de brottsdömda.

För hotet mot vårt land grunder sig inte bara i kriminalitet – utan i kultur, värderingar och vad som riskerar att ske om vi inte agerar mot den demografiska bomben här och nu.

Det är vår rätt att göra – men även vår skyldighet.

Sverige först – inte individens känslor

Sverige är idag en bräcklig konstruktion. Den nationella gemenskapen vittrar sönder. Vi har inte råd att vara sentimentala. Medborgarskapet måste återfå sin innebörd – inte som en mänsklig rättighet, utan som ett privilegium. Ett privilegium som kan ges, men också tas tillbaka.

Vi är inte bundna av tidigare misstag. Vi har all rätt i världen att göra om. Att riva gamla papper och skriva nya. Att återta kontrollen över vilka som får kalla sig svenskar.

Vi ska inte tvingas leva med konsekvenserna av vår politiska feghet. Vi kan – och måste – börja om. Det börjar med att vi erkänner sanningen:

Medborgarskapet är bara ett papper. Och vi har pennan.

Inlägget Ekeroth: “Medborgarskapet är bara ett papper – och vi kan riva det” dök först upp på Samnytt.