Tankeläsning – nytt verktyg för brottsbekämpning

Att vara kriminell ska bli svårare i framti­den. Det hoppas åtminstone ordningsmak­ten i länder där man sätter sin tillit till nå­got som heter Brain Electrical Oscillation Signature Profiling (BEOS), löst översatt: profilering med hjälp av hjärnans elek­triska svängningssignatur. Som så många gånger annars, står ord mot ord mellan privata intressen, etiska gräns­dragningar och vetenskapliga rön.

Sedan det tidiga 2000-talet har tekniken använts i In­dien uppåt 700 gånger i polisutredningar, rapporterade nyhetssajten Science.org den 15 maj. Den introduceras nu också på andra håll i världen, trots en del forskares kritik.

Snabb tillämpning och export

Man skulle förutsätta att en teknik som brukas för att sät­ta folk i fängelse är pålitlig och granskad från oberoende håll. Axxonet, det indiska företag som utvecklat BEOS, har publicerat ett fåtal studier på dess effektivitet. Den studie företaget oftast citerar utfördes av Directorate of Forensic Science (DFS), Avdelningen för rättsmedicinsk vetenskap, i Gandhinagar mellan 2006 och 2008. Förtroendet för produkten fanns dock redan på plats hos poli­sen innan testet gjordes, för vid tidpunkten hade BEOS redan använts i hundratals verkliga kriminalutredning­ar.

Studien på DFS, där 110 personer deltog, har dock inte publicerats i någon publikation för referentiella gransk­ningar. Så här gick det till. Ungefär hälften av deltagarna uppmanades att genomföra ett låtsasbrott: De skulle bry­ta sig in i ett rum och stjäla från en sparbössa. De övriga deltagarna fick alla detaljer om brottet, men utförde det inte. Därefter gjorde forskarna BEOS-tester på samtliga deltagare. Resultaten tydde på att teknologin kunde iden­tifiera de personer som utfört brottet till runt 90 procent. Bara cirka fem procent av de oskyldiga pekades felaktigt ut för att ha gjort handlingen. Studiens slutsats var att det fanns vetenskapligt stöd för att använda BEOS i foren­siska undersökningar.

Sedan dess har det gått undan. Det finns tydliga tecken på att rättssystemet i Indien redan idag blivit beroende av tekniken, och nu sprider sig produkten utanför lan­det. Domare i Indien tycks enligt Sciences egna under­sökningar ha influerats av BEOS-test vad gäller villkorlig frigivning av dömda, och polis och utredande myndighe­ter i landet fortsätter att använda tekniken för att få fram ledtrådar, bekräfta fynd och förhöra misstänkta.

Det får också kosta. Bruk av systemen kan ha en pris­lapp på uppåt 100 000 dollar per fall.

Axxonet demonstrerar BEOS-tekniken på en mässa i Singapore år 2019. Foto: Axxonet på Facebook

Axxonet säger att de inte aktivt säljer produkten. Dä­remot har det visat sig att forensiska forskare marknads­fört den i utlandet. Föreläsningar om BEOS har givits till beslutsfattare i Afrika, Sydamerika och Asien. Resultatet har varit att exporten av tekniken tagit fart. Brittiska Dai­ly Mail rapporterar också att några europeiska länder som Italien, Slovenien och Nederländerna redan börjat experimentera med hjärnbaserade teknologier för att ringa in brottslingar.

Forensisk teknik är uppenbarligen ett område som In­dien bestämt sig för att ligga i framkant i.

”Inom de kommande 10 åren, kommer Indiens kri­minalvårdssystem att vara det modernaste, mest ve­tenskapliga och snabbaste i världen”, förkunnades i ett pressutskick från Indiens inrikesdepartement hös­ten 2024. För att realisera målet planerar landet att ha 150 000 forensiska experter i arbete till 2028. Längst fram i utvecklingen står National Forensic Sciences University (NFSU), ett lärosäte instiftat 2008 av premiärminister Shri Narendra Modi.

Asha Srivastava, skolchef för NFSU, är optimistisk. Hon menar att BEOS är att föredra framför tortyr, vilket indisk polis är ökänd för.

– Vi har tagit på oss uppdraget att göra polisen vänlig, förklarade hon för Science.