Polisrobotar används nu i Kina

I Changsha, huvudstaden i Hunan, togs en trafikdirigeringsrobot i drift den 1 april i en av stadens korsningar. Provinsregeringen uppger att den kan dirigera trafiken, sända säkerhetsmeddelanden och ge intelligent assistans i realtid. I samma område testades ett förarlöst patrullfordon runt ett torg. Den officiella texten beskriver det som ett ”mobilt övervakningssystem”, kapabelt att sända meddelanden på distans och automatiskt registrera bevis på trafikförseelser.

The Epoch Times rapporterar att liknande robotar har satts ut eller testats i Wuhu, Nanjing, Shenzhen, Jingzhou och andra städer. De använder högupplösta kameror, visuell igenkänning, 5G och molnbaserad kontroll av trafikljussystemen. De kan upptäcka olaglig parkering, körning mot rött ljus eller avsaknad av hjälm på förare av tvåhjulingar. De kinesiska myndigheterna insisterar på den praktiska aspekten: Robotarna underlättar repetitiva uppgifter för polisen och gör stadsförvaltningen mer effektiv. Allt detta är dock inte oskyldigt, eftersom det är ytterligare en länk i den kinesiska övervakningsstaten.

2017 lanserade Kinas statsråd en nationell plan för att göra landet till ett stort globalt centrum för artificiell intelligens till år 2030. Detta dokument sätter höga industriella och teknologiska mål, särskilt inom intelligenta system, sensorer, robotar och dataanalys. 2023 meddelade Kina också att man ville bygga, redan till 2025, ett första innovationssystem för humanoida robotar, med tillämpningar inom industri, tjänster och så kallade ”speciella” användningsområden.

Det är här problemet ligger. I Kina kommer polisrobotar till ett land som redan är genomsyrat av kameror, ansiktsigenkänning, biometriska databaser och digitala övervakningsverktyg. Human Rights Watch varnade i mars 2026 för ett kinesiskt lagförslag mot cyberbrott. NGO:n anser att denna lagtext skulle stärka myndigheternas förmåga att spåra användaraktivitet på flera plattformar, stänga ner finansiella konton eller kommunikationstjänster samt begränsa yttrandefriheten under förevändning att bekämpa ”falsk information” eller ”störning av nätordningen”.

Trafikpolisroboten är därför inte bara en teknologisk kuriositet. Det är den synliga delen av ett administrativt isberg, vars verkliga roll inte är annat än att ytterligare öka övervakningen och att dokumentera individer. Den ramlar ibland, programvaran buggar, den hindrar ibland trafiken den ska underlätta, men bortom dessa komiska misstag har den också vant medborgarna vid närvaron av en allsmäktig automatiserad maktutövning.